Ser ut och känner mig som Hugh Grant i Notting Hill. Skillnaden är bara att jag saknar min Anna Scott i slutet.
Är rädd för framtiden.
Beskriv dig själv.
Hur gör man det? Vem är jag och hur ser andra på mig? Att göra en profil om sig själv innebär en hel del rannsakning och det slutar oftast med inget alls. En tom sida. Hur undviker man klyschor och vad är det som gör just mig så speciell? Är det för att jag är den jag är och gör det jag tycker om, eller är jag på ett sätt som jag tror andra uppskattar?
Man vill se sig själv som stark och självständig. En individ som går sina egna vägar, oavsett vad andra tycker. Man vill vara den som ställer upp för andra och bjuder på sig själv. Avslappnad, lättsam och nära till skratt. Ser positivt på saker, men kan ha en dålig dag. Precis som alla andra. Skillnaden är att jag inte orkar ha en dålig dag speciellt länge utan rycker upp mig och gör något åt det så fort jag kan.
Sån är jag.
Jag glömmer ofta bort mig själv i strävan att göra andra lyckliga. Jag måste också få vara lycklig. Men jag får nästan dåligt samvete då jag tänker på mig själv. Jag hoppas jag tänker fel där.
Jag är i mina bästa år med massor av erfarenhet av att göra rätt, och fel. Jag är lugn och trygg. Tar hand om mig själv, utan att anstränga mig för mycket. Jag är social, har lätt för att knyta kontakter. Skrattar gärna och ofta. Vill uppleva äventyr och vara spontan, men även känna tryggheten i hemmet.
Familjen är viktig. Vi är den trygga hamnen i stormen. Det är där vi söker värme, kärlek och omsorg. Inget är viktigare än familjen och framförallt barnen.
Nu har jag ju beskrivit mig själv utan att jag ens planerat det.
Jag verkar ju vara en ganska trevlig kille om man läser det jag skriver ovan.
Varför är jag då ensam?
Det finns dagar då bara en sak finns i mitt medvetande. Hon är 118 centimeter lång, väger strax över 20 kilo och tycker det bästa som finns är att se Sjukhuset och 112 På liv och död. Blev alltså tvungen hämta hem henne så man fick mysa lite. Fylla på energi i pappahjärtat.
Jag träffar henne för sällan. Har alltid för lite ork och tid att vara med henne. Tiden springer ifrån mig och jag vet med säkerhet att jag kommer att ångra att jag inte tagit mig mer tid för henne.
Jag lovar härmed på heder, samvete och min mormors grav att mitt nästa barn ska få den tid, kärlek och den uppmärksamhet det behöver. Lika mycket som Tyra och min framtida bättre hälft också ska få. Det ger mig all den energi jag själv behöver för att leva.
Fast just idag är jag bara lite sjuk och eländig och ser hur berget med arbete växer framför mig. Det skulle kännas bra att få bli frisk och börja minska arbetsbördan genom att bara göra bra grejer. Och träna mera! Jag blir glad av träning! Men gud förbannat vad jag behöver smisk för att ta mig dit!
Just Do It.
Lite snorig, lite trött, lite ensam. Men vad gör det? Fan livet går ju vidare ändå!
Magen kurrar och huvudet snurrar. Trots det en bra dag! Klarar jag mig igenom denna så ska jag belöna mig själv med något gott, en film och soffhäng ikväll.
Just Do It.
Självklart. Borde ju vara enklast att lägga omkull hästen. (Taken with instagram)
Jag har en sjuk träningsvärk! Hur visar man det på bild..? (Taken with instagram)
